Loggbok för långfärd: vilken passar på långa överfarter?

En loggbok för långfärd ska klara flera dygn utan landström och utan täckning, och den ska kunna läsas av nästa vakt mitt i natten. I praktiken fungerar en app som spelar in spåret offline, tillsammans med en pappersloggbok där position, kurs, fart och barometer skrivs ner varannan timme. Det viktiga är att båda delarna har en bestämd rutin innan ni kastar loss. Bokens format spelar mindre roll än vem som skriver vad och när.

Vad en loggbok för långfärd ska klara

Överfarter som svenska seglare gör

Ett hopp från Nynäshamn till Visby är knappt 80 sjömil, alltså ett dygn eller kortare. Där räcker en rad i timmen och en enkel vaktrutin. Bottenhavet till Åland eller upp mot Kvarken, Östersjön till Bornholm, Polen eller Baltikum och Skagerrak till Norge är längre och oftare nattsegling, med färre skyddade hamnar att gå in i om vädret slår om. Går du vidare över Nordsjön, genom Biscaya eller på Atlantrundan blir strömbudget och satellit de avgörande frågorna.

På de sidor om utrustning och säkerhet för fritidsbåtar som Transportstyrelsen har finns inget krav på loggbok för privat bruk (november 2026), men däremot en lista över vad du bör ha ombord för navigation och kommunikation: sjökort, kompass, VHF med DSC och handburen VHF eller nödsändare. Utsjöskepparintygets kunskapsfordringar från NFB tar upp planering av långfärd, vaktfördelning och rutiner ombord, så det är rimligt att skriva ner dem. Är båten chartrad eller används den yrkesmässigt kan andra regler gälla, och då är det Transportstyrelsen eller charterbolaget du ska fråga.

Timrutin och vaktrutin

Det här är en rutin som håller också när alla är trötta.

Varje timme, den som har vakten:

1. Tid (UTC eller båtens tid, enligt vad ni bestämt)
2. Position från plottern
3. Kurs och fart över grund
4. Vind, sjögång och barometer
5. Motor eller segelföring om något ändrats

Vid vaktbyte, två rader:

1. Avlämnaren skriver läget: position, nästa waypoint, trafik i närheten, väderutsikter, vad som behöver göras
2. Påträdaren läser, kontrollerar positionen mot sjökortet och signerar med initialer

Efter varje händelse: revning, kursändring, fartyg som väjts för, motor på eller av. Skriv den direkt, medan du minns tiden.

Papper som reserv

Skriv position, kurs, fart och barometer på papper varannan timme. Siffran kommer från hur fort bestickräkningen tappar precision. Ett exempel med sex knop, fem graders kursfel, fem procent fel på loggen och en halv knop okänd ström:

Knappt tre sjömil osäkerhet är något du kan hantera mot en kust. Åtta sjömil i mörker nära land är det inte. Siffrorna är ett räkneexempel, och du bör sätta in din båts egna värden. Skriv också upp var pappersloggen ligger och se till att blyerts finns på samma ställe. Blyerts klarar fukt bättre än bläck.

Ström för logg och navigation

Exempel på en telefon med ett batteri på 15 Wh som drar 8 procent per timme med GPS igång och skärmen släckt. Mät gärna din egen telefon en kväll, siffrorna varierar.

• Förbrukning: 15 Wh × 0,08 = 1,2 W
• På ett dygn: 1,2 W × 24 h = 28,8 Wh
• Från 12 V-systemet, före laddningsförluster: 28,8 Wh ÷ 12 V = 2,4 Ah
• En powerbank på 20 000 mAh har 74 Wh nominellt. Med cirka 70 procent i praktiken ger den 52 Wh, det vill säga knappt två dygn.

En telefon väger lite i en båts strömbudget. En plotter som drar 1,5 A hela dygnet tar 36 Ah, och autopiloten kan dra mer än så. Det är den budgeten som avgör om plottern får vara på hela natten, och det är därför loggen behöver klara sig utan den.

Uppdateringar till besättning och land

"Regelbundna uppdateringar" betyder två olika saker.

• Till besättningen: nattinstruktionen, en halv sida med väder, nästa kursändring, faror på vägen och var reservpapperen finns. Skriv det före solnedgången.
• Till land: med satellitmessenger, Starlink eller liknande. Bestäm vilken tid på dygnet meddelandet skickas, hur långt det är, och vad den hemma ska göra om det uteblir. Annars blir ett tyst dygn ett larm i onödan. Ett enkelt upplägg: position och väder klockan 08 och 20, ankomsttid när den är känd. Uteblir ett meddelande väntar personen hemma till nästa avtalade tid och ringer sedan 112 och ber om sjöräddning. Anpassa tiderna efter resan och skriv ner dem.

Dela upp överfarten i dygnsposter

På en fleradygnssegling blir det lätt en enda lång lista. Sätt ett dygnsstreck kl. 12 UTC, med loggad distans, medelfart, kvarvarande distans, vatten och bränsle. Det är den raden du vill läsa när du efteråt ska skriva resan, styrka mil eller gå igenom motortimmarna. Vill du ha en mer allmän struktur, se hur du för en loggbok och vad som ska stå i den. Vilken lösning du ska välja är frågan i digital loggbok eller papper.

Långfärd i Manta

Manta spelar in i bakgrunden med iPhonens GPS och rörelsesensorer och fungerar helt offline, så överfarten sparas även utan täckning. Avgång, ankomst, motor på och av och ankring skrivs in automatiskt, och egna poster tar ett eller två tryck, också från låsskärmen. Med ansluten plotter eller wifi-gateway sparas vind, djup och andra instrumentvärden. Live-spårning för dem hemma kräver internet ombord. Utan nät fortsätter Manta spela in och skickar positionerna när båten är online igen. Hela funktionen beskrivs under automatisk loggbok.