Föra loggbok effektivt för rapporter och intyg efteråt

Att föra loggbok effektivt betyder att du skriver varje uppgift en gång och kan använda den igen. Bestäm först vad du vill ha ut av seglingen, sedan vilka uppgifter det kräver. Skriv fasta uppgifter före avfärd, händelser när de inträffar och gör en kort avslutning vid förtöjning. Allt annat kan du ta fram ur det materialet efteråt.

Bestäm vad du vill ha ut av loggen

Fyra saker brukar seglare vilja kunna göra senare, och de kräver olika underlag.

Kolla kraven för att styrka sjömil om det är det sista du vill ha.

Tre lager av uppgifter

Tänk på loggen som tre lager, så att allt inte hamnar i samma anteckning.

1. Turens grunddata. Båt, besättning, roll ombord, start och mål, tidsreferens, tank och mätarställning vid start. Skrivs en gång.
2. Kronologisk logg. Tid och händelser, kort och i samma ordning: kurs, fart, vind, segel, motor.
3. Material till rapporten. Foton, korta noteringar om varför ni valde vägen, sådant ni vill minnas men som inte hör till navigationen.

Konventioner att bestämma från början

Skriv dem på första sidan så slipper du fundera en dag mitt i sommaren.

• Datum och tid: ÅÅÅÅ-MM-DD och 24-timmarsklocka. Skriv om det är svensk tid eller UTC, särskilt om ni seglar över en tidszon.
• Enheter: distans i sjömil, fart i knop, djup i meter, tryck i hPa.
• Timmar: mätarställning är timräknarens värde, gångtid är hur länge motorn gick. Skriv alltid vilken du menar. Mer finns i logga motortimmar.
• Kurs: rättvisande eller magnetisk, skriv vilket.

Ansvar och överlämning

Skepparen ansvarar för loggen, men det betyder inte att skepparen måste skriva allt. På längre turer skriver den med vakten, och den som tar över läser igenom vad som står. Kunskapsfordringarna för Utsjöskepparintyget tar upp vaktfördelning och rutiner ombord, så ett bestämt upplägg är inget märkvärdigt. Bestäm vem som tar den sista raden innan ni går i land. Annars faller den mellan stolarna.

Föra loggbok effektivt: rytm före, under och efter

Före avfärd: besättning, väderprognos (till exempel SMHI), barometer, tank, mätarställning.

Under gång: kort rad vid varje händelse och en rad i timmen på längre sträckor.

Vid händelser: skriv medan du minns. En kursändring, en revning, ett fartyg du väjde för, en motorstart.

Vid förtöjning, tio minuter:

1. Skriv ankomsttid och plats
2. Kontrollera distans och motortimmar
3. Stryk över och rätta det som blev fel under dagen
4. Skriv en mening om vad som gick bra och vad som inte gjorde det
5. Be skepparen signera om du samlar till ett intyg

Skilj på iakttagelse, beslut och åtgärd

När något händer, skriv det i tre led. Då går det att läsa efteråt och förstå varför ni gjorde som ni gjorde.

14:32 Iakttagelse: Sydvästlig vind 12 m/s, byar 16 m/s, sjön bygger. Barometern 1009 hPa, fallande.
14:35 Beslut: Reva storen till andra revet, gå in till Fifång i stället för Trosa.
14:42 Åtgärd: Andra revet satt. Motor på för att hålla kursen in. Ny ETA 16:30.

Skriv också vad du faktiskt vet och vad som är ett antagande. "Grundberäkning, troligen strömsättning västlig" är något annat än "ström västlig 0,5 knop uppmätt". Skillnaden spelar roll om du använder loggen som underlag efter en incident eller en försäkringsfråga.

Första sidan i varje resa

Fyll i en förstasida innan ni kastar loss. Den behöver bara båt, skeppare, besättning med roller, startdatum, vilken tidsreferens ni använder och mätarställning vid start. På en veckas segling sparar den tid varje kväll, eftersom ingen behöver fråga vem som var med eller vad klockan avser.

Rättelser ska synas

Stryk över, skriv rätt uppgift, sätt initialer. Sudda inte bort. Det är just möjligheten att se vad som ändrats som gör att en loggbok går att lita på.

Koppla foton till händelser

Kontrollera kamerans klocka före avfärd, helst mot GPS-tid. En telefon ställer in sig själv men en systemkamera gör det inte. Om klockan går fem minuter fel hamnar bilden på fel plats på kartan, och det märker du först när du sätter samman rapporten.

Från logg till läsbar rapport

1. Kontrollera. Gå igenom datum, distanser och mätarställningar och rätta det som saknas.
2. Etappöversikt. En rad per etapp med från, till, tider, distans och motortimmar.
3. Välj det som är värt att berätta. Mörkerseglingen, ankringen i ösregn, delfinen. Allt annat stannar i loggen.
4. Lägg till foton. Ett per händelse brukar räcka.
5. Skriv texten. Ett par rader för varje dag.

Håll loggen och rapporten isär. Loggen är originalet och ska kunna visas som den är. Rapporten är din version, som du får redigera, korta och göra trevlig.

Innan du delar en PDF

Det finns två sorters PDF som lätt blandas ihop. En PDF-mall är ett tomt formulär som du skriver ut och fyller i ombord. En färdig PDF är slutresultatet av turen. Innan du delar den senare, kolla att du får nämna besättningens namn, att inga känsliga hemadresser eller telefonnummer finns med och att positionen för ditt hem eller din sommarbrygga inte syns om du inte vill det. Fråga dem som är med på bild innan du lägger ut turen.

Grunderna finns i hur du för en loggbok och vad du skriver i den.

Manta som underlag för rapporten

Manta spelar in spåret och skriver avgång, ankomst, motor på och av och ankring automatiskt, och foton placeras efter tid och plats. Med Manta Pro kan appen skriva berättelsen utifrån spår, väder och dina anteckningar, på appens språk och med dina egna ord kvar ordagrant. Den kräver uppkoppling för att skriva. Berättelser kan exporteras som PDF, RTF eller Word, och egna handskrivna berättelser är gratis. Distansintyg finns som PDF med varje tur, signerad av skepparen. Någon PDF av hela loggboken sida för sida finns inte, så vill du ha det får du exportera på annat sätt eller skriva ut själv. Mer finns under berättelser.