Signifikant våghöjd, vågperiod, vindsjö och dyning samt Douglasskalan. Så läser du en vågprognos och vad den betyder på en segelbåt.
Foto: Tim Marshall, Unsplash
Sjögången beskriver hur grov sjön är. Prognoser anger den som signifikant våghöjd (ungefär medelhöjden av den högsta tredjedelen av vågorna) tillsammans med vågperioden, tiden mellan två vågkammar. Höjden säger hur stora vågorna är; perioden säger hur branta och obekväma de blir. Douglasskalan gör om våghöjden till en siffra från 0 (lugnt) till 9 (exceptionellt).
Signifikant våghöjd
Vågor är aldrig lika stora. Signifikant våghöjd (Hs) är medelvärdet av den högsta tredjedelen. Den stämmer ganska bra med vad en erfaren seglare skulle uppskatta med ögat.
- De flesta vågor är lägre än Hs.
- Då och då når en enskild våg upp till ungefär dubbla Hs. På en lång överfart kan du räkna med att möta några.
Vågperiod
Perioden är tiden i sekunder mellan två vågkammar som passerar samma punkt. Vid samma höjd:
| Period | Känns som |
|---|---|
| Kort (under cirka 6 s) | Brant och krabb, båten dunkar och tappar fart |
| Medel (cirka 6–10 s) | Typiskt för en vindsjö som byggs upp |
| Lång (över cirka 10 s) | Långa, rullande vågor, oftast dyning från fjärran |
Kort period med stor höjd är den obekväma kombinationen. På grunt vatten och nära kusten blir vågorna dessutom brantare.
Vindsjö och dyning
- Vindsjö skapas av vinden som blåser där du är. Den växer med vindstyrkan, hur länge det blåser och sträckan över öppet vatten (stryklängden).
- Dyning skapas av vind någon annanstans och färdas långt. Den har längre period och kan rulla in en lugn dag.
När vindsjö och dyning kommer från olika håll blir det korssjö, svårstyrt och tröttsamt för besättningen. Bra prognoser anger båda separat.
Douglasskalan
| Kod | Benämning | Våghöjd |
|---|---|---|
| 0 | Lugnt (spegelblankt) | 0 m |
| 1 | Lugnt (krusning) | 0–0,1 m |
| 2 | Slätt | 0,1–0,5 m |
| 3 | Lätt sjö | 0,5–1,25 m |
| 4 | Måttlig sjö | 1,25–2,5 m |
| 5 | Grov sjö | 2,5–4 m |
| 6 | Mycket grov sjö | 4–6 m |
| 7 | Hög sjö | 6–9 m |
| 8 | Mycket hög sjö | 9–14 m |
| 9 | Exceptionell sjö | över 14 m |
Det här är WMO:s koder för sjötillstånd, och benämningarna är de som används i många sjöväderprognoser. En kort definition finns i ordlistan: Douglasskalan. Hur vind och vågor hänger ihop läser du i Beaufortskalan.
Vad som gör vågorna värre
- Vind mot ström eller tidvatten: kortare, brantare, brytande vågor.
- Grunt vatten: vågorna bromsas, blir brantare och kan bryta.
- Uddar och hamninlopp: vågorna trycks ihop och reflekteras.
- Ökande vind: en ung sjö är kort och brant innan den blir längre.
Sjögången i loggboken
Manta visar vind, sjögång och väder för varje timme av en tur. Vågorna uppskattas utifrån båtens egna rörelser, så det är vågorna du faktiskt seglade igenom. Vågdiagrammet ingår i Manta Pro.
Frågor
Vad betyder en våghöjd på 2 meter i prognosen?
Det är den signifikanta våghöjden (ungefär medelhöjden av den högsta tredjedelen av vågorna). Många vågor är lägre, och då och då kan en enskild våg bli nästan dubbelt så hög.
Är en lång eller kort vågperiod bäst?
Vid samma höjd är en längre period oftast bekvämare. Vågorna är längre och mindre branta. Vågor med kort period och samma höjd är branta och får båten att dunka.
Varför blir vågorna värre när vinden blåser mot strömmen?
Strömmen kortar vågorna medan vinden fortsätter att bygga upp dem, så de blir brantare och bryter lättare. Tidvattenströmmar och hamninlopp vid ebb är klassiska platser för det.
Manta gör det åt dig
Väderlogg för varje segeltur
Varje tur visar vind, sjögång och väder för varje timme. Där dina instrument är tysta fyller Apple Weather i luckorna.
